Föreningsstämma

Föreningsstämma

Föreningstämman är föreningens högsta organ. En av stämmans viktigaste uppgift är att välja styrelse för föreningen. Senast 14 dagar innan stämman skall hållas, ska medlemmarna ha fått en kallelse. Den kan antingen vara personlig eller sättas upp som anslag i trapporna.

Före stämman får alla medlemmar en kallelse till stämman. Det finns också en dagordning för stämman samt redovisning av föregående års ekonomi. Om man har ett förslag till stämman, t ex ombyggnad eller annan viktig fråga, ska man lämna in en motion till styrelsen. Mall till motionen finns här.

 

Motionen ska vara inlämnad till styrelsen före mars månads utgång. Styrelsen kommer sedan att diskutera motionen och lämna förslag till beslut. Både motionen och styrelsens förslag till beslut finns med i materialet som skickas ut före stämman.

 

Dagordningen innehåller bl a följande:

 

Öppnande

Stämman förklaras öppnad av föreningens ordförande.

 

Ordförande

Till ordförande väljs någon som är kunnig i föreningsteknik och känner föreningen väl. I regel har valberedningen förslag på en lämplig person. Valberedningen är en grupp på två till tre personer som har till uppgift att ta fram namn på lämpliga personer som ska väljas till olika uppdrag.

 

Dagordningen

Dagordningen är ett förslag till i vilken ordning de olika ärendena ska behandlas. Ska det utskickade förslaget till dagordningen följas? Är det någon medlem som föreslår en ändring i dagordningens ordningsföljd, ska detta påpekas här. Sedan får stämman rösta om vilken ordning som frågorna ska behandlas.

 

Val av justeringsmän och rösträknare

Det blir i regel samma personer som får justera protokollet och fungera som rösträknare under stämman. Att justera protokollet innebär att man efteråt får skriva under att protokollet från stämman är korrekt. Vill justeringsmännen ändra något, ska man säga det till stämman sekreterare. Är justeringsmännen och sekreteraren överens, ändras det, så att protokollet blir riktigt. Om justeringsmännen är oeniga om någonting i protokollet, får man lämna in ett förslag till formulering i protokollet. Förslaget bifogas därefter protokollet och finns med som en bilaga.

 

Stämmans utlysande

Här beslutas om kallelsen gått rätt till. Är det någon medlem som har invändningar, ska man säga ifrån här.

 

Antalet röstberättigade

I regel blir man ”avprickad” när man går in i lokalen. Då klaras även t ex fullmakter av, dvs att en medlem låter en annan person tillvarata hans / hennes intressen på stämman. Den som har fullmakt har samma rätt som medlem att yttra sig och rösta.

 

Varje medlem har en röst på stämman, även om man har flera lägenheter. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt, har de dock tillsammans endast en röst. Röstberättigad är endast den medlem som fullgjort sina förpliktelser mot föreningen dvs. betalt alla avgifter till föreningen.

 

Val av styrelse

Styrelsen består av minst tre och högst fem ledamöter samt minst en och högst fyra suppleanter vilka väljs för en tid av ett år. Valberedningens ordförande redovisar vilka som är avgående och föreslår antingen omval eller lämnar förslag på nytt / nya namn. Under denna punkt finns det även möjlighet för den enskilde medlemmen att lämna förslag på namn.

 

Val av styrelse

Revisor och suppleant väljs under stämman. Revisorernas uppgift är utöver att granska ekonomin, gå igenom styrelseprotokoll och kontrollera att besluten är tagna på rätt sätt.

 

Beslut som fattas av stämman

Stämman beslutar om eventuell avyttring av föreningens egendom samt till- eller ombyggnad. Underhåll och månadsavgifternas storlek beslutas av styrelsen.

 

Extra föreningsstämma

En extra föreningsstämma påkallas av följande skäl:

 

Styrelsen kallar till extra stämma

Revisorerna kallar till extra stämma

Om 10 % av föreningens medlemmar skriftligt begär

det hos styrelsen.

 

Några föreningstekniska termer:

 

Ansvarsfrihet

Stämman godkänner det arbete som styrelsen utfört under det gångna räkenskapsåret.

 

Justeringsman

Den eller de personer som ska justera protokollet. De ska följa sammanträdet så noga, att de kan påpeka eventuella felaktigheter i det skrivna protokollet. Det kan gälla röstsiffror eller fattade beslut. Ett justerat protokoll kan inte ändras i efterhand.

 

Omröstning (votering)

Omröstning kan ske på flera olika sätt.

 

Det enklaste sker med att de röstberättigade svarar med ja- eller nejrop då ordförande talar om vad röstningen gäller. Ordföranden talar sedan om hur han / hon har uppfattat svaren.

 

Ett exempel: Ordföranden föreslår stämman omval av NN som styrelseledamot. Vid detta tillfälle svarar några ja och några nej. Uppfattar ordföranden att flest svarat ja förklarar han att NN omvalts som styrelseledamot.

 

Skulle man inte vara överens med ordföranden, utan tycker att det var fler som ropade nej, ska man begära votering. Votering innebär rösträkning och måste begäras innan ordföranden slår klubban i bordet. Man brukar även precisera om det skall vara sluten votering eller om handuppräckning gäller. Vid personval är det brukligt med sluten votering.

 

Sluten votering går till på följande sätt:

 

Man skriver sitt val på ett röstkort. Gäller det personval, kan valet stå mellan t ex fyra personer, som ska väljas till två platser i styrelsen. Då får röstsedeln innehålla högst två namn, dvs ett eller två. Skriver man tre eller flera namn är röstsedeln ogiltig. Samma gäller om man skriver dit ett namn som inte tidigare föreslagits.

 

Stämmodeltagarna får därefter lämna sina röstsedlar och prickas då av på deltagarför-

teckningen. Rösträknarna drar sig sedan tillbaka och räknar rösterna. De upprättar ett protokoll över hur omröstningen har utfallit. Detta protokoll bifogas sedan stämmo-

protokollet.

 

Omröstning med handuppräckning brukar vara tillräckligt i andra frågor än i personval. Rösträknarna räknar då hur många röster de olika förslagen har fått. Resultatet antecknas och skrivs in i protokollet.

 

Protokoll

Vid stämma skrivs endast beslutsprotokoll, dvs vilken fråga det gäller och vad beslutet blev.

 

Reservation

Då styrelsen fattat ett beslut som man inte tycker är bra. Antingen kan man bara säga, att man reserverar sig mot beslutet och begära att det skrivs in i protokollet, eller be att senare få återkomma med en skriftlig reservation. Där tar man då upp orsakerna till att man reserverat sig. Skriftlig reservation är viktig i de fall protokollen skickas ut till medlemmar, exempelvis för politiska partier eller fackföreningar.

 

Revisorer

Det skall finnas två ordinarie och minst en suppleant. Revisorerna går igenom föreningens räkenskaper. En annan lika viktig uppgift är att granska protokollen och se till att besluten fattas på rätt sätt. Om allt är som det ska, föreslår revisorerna på årsstämman att styrelsen beviljas ansvarsfrihet.

 

Stämma eller årsmöte

En förenings högsta beslutande organ. Stämman väljer styrelse och beslutar i vissa ekonomiska frågor. Här beviljas eller avslås ansvarsfrihet för styrelsen.

 

Utslagsröst

Vid lika antal röster har ordföranden utslagsröst.

 

Valberedning

Lämnar förslag på styrelsemedlemmar.

 

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen upprättas inför stämman / årsmötet. Där beskrivs vad som har hänt i föreningen under det gångna året, vilka ekonomiska åtaganden man gjort samt en ekonomisk redogörelse med bokslut för verksamhetsåret. Dessutom har revisorerna skrivit en revisionsberättelse.

Copyright @ All Rights Reserved